Jaa nå simma gjorde jag inte i.a.f, det var helt enkelt för kallt och svinigt, omänskligt skulle det ju ha varit att sätta tån i vattnet, nej tack. Men iställe fira vid min lillasysters student, det var en perfekt dag och min syster var fin. Man kan ju lugnt säga att man är stolt över henne.
Noomi har varit snorig och äcklig, men världens snällaste. Hon blir allt mer och mer en människa. Hon pekar, vinkkar, säger hej, ta(ck) och dä(r), ler och skrattar, följer med, går längst allt som går att gå vid, dippar bröd i tzaziki då man tittar bort, jaa, hon gör mig så lycklig. För tillfället är hon så härlig att man skulle vilja ha 100st till bebisar, iaf känns det nu så. Men många av er har nog fått höra mig gnälla, och jaa, visst är det tungt ofta, men så värt besväret. Väntar så mycket då hon är äldre och vi umgås, mor och dotter, shoppar tillsammans, reser tillsammans, ojoj.
Nästa vecka skall vi inte göra någonting speciellt alls, veckoslutet är min man borta, så vi är på tumis med bruttan, alltid tråkigt att var det ett veckoslut, men kanske det gör bra för Freddy att emellanåt också få lite "semester". Jag hoppas han får megakrabbis och spyr, iaf en gång.
