11 december 2015

Traumatiserad for life..

..dagen jag försökt undvika läänge, och nu förstår jag varför, idag opererades mina sista visdomständer bort, och det var from hell, nu förstår jag vad alla dom som försökte skrämma mig senast pratade om. 1,5h satt jag och plågades, min nerv som borde bedöva tanden hade något fel så det gick inte att bedöva bort smärtan helt, plus att min tand var infektera, oh lucky me, bedövades ändå tills jag inte mera fick ordentligt luft, men fick ändå lida för kung och fosterland, JAG som aldrig gråter grät som en liten flicka under hela tortyren, jag skulle gå igenom alla mina förlossningar igen...twice...istället för att måsta känna samma smärta igen. Men jag lever, hoppas jag gör det imorgon ännu.

hur ser jag ut imorgon?


Men någo bra med denna dag i varje fall var att jag fick skickat en julpresent åt en familj som jag valt ut från Jouluapua, hade ju valt att inte köpa några presenter åt någon vuxen igår, inte heller skicka julkort, ville hellre sätta pengarna på någon som verkligen skulle uppskatta det och som inte har så mycket annat. Det gör mig så lycklig att få kunna hjälpa någon annan, och sedan ännu få en så glad respons av familjen, kanske jag gjort någons jul ens lite bättre? Den känslan lever man länge på. Julen är nog en jäkla tortyr för dem som inget har.

Jag ser väldigt mycket fram emot nästa vecka, slipper till frissan, får träffa kompisar, skall fira jul med andra mammor, har innebandy matcher, har en 30års fest..en fullproppad vecka med andra ord. Har aldrig varit så sysselsatt som när jag varit hemma med barnen, tiden räcker inte till för allt, det är så många vänner jag gärna skulle se oftare men helt enkelt inte kan, jag hoppas ni förstår att jag tänker på er och det inte är något personligt.

Nu måste jag lägga mig, igen, drogat ner mig så jag helt säkert skall sova gott inatt och inte drömma om den asiga dagen. Imorgon skall man väl försöka hitta på lite skoj med barnen, har inte orkat umgås med dem desstu mer idag.