21 december 2011

Auts..

Efter månaders gnäll och förfrågningar(läs mordhot) gick min man äntligen med på att massera min nacke. Min nacke har varit SÅ sjuk redan före Noomi föddes, och efter detta har den bara blivit värre och värre för var dag.
"Äntligen'" tänkte jag då Freddy börja massera....


...och aj HELVETE sa jag när jag vaknade!!! Min nacke är sjukare än 100 sjuka nackar tillsammans!!! Den är styv, knölig, ful, bortruttnad, helt enkelt den värsta nacke man kan tänkas sig ha. Jag tänkte först att kanske den bara är lite känslig nu i början då den äntligen blivit knådad, men den har bara blivit värre med dagen, och nu är jag snart stel som en pinne. Bäst att jag beställer tid till en äkta massör!!!


Iiiik..

..jag har blivit min mamma, äter bulla till mitt kaffe!!

Ok, julstjärna (som jag SJÄLV gjort!!)
Men som tur är min mamma nice, så det är inte så farligt:)

3 days to go..

..och sedan är det vår första jul tillsammans med hela familjen, jeee.

Igår var en underbar dag, min önskan blev sann, att mina nära och kära skulle knacka på dörren. Först kom kära Nenne, som gjorde underverk med lilla Noomi genom att få henne och sova utan någo struggle, härligt.
Dagen fortsatte men att underbara Ulle ringde på dörren, har inte sett henne sedan september, men som alltid kändes det nästan som om vi inte alls varit länge ifrån varandra. Ansku kom senare och vi myste i vardagsrummet med glögg, vin och julmusik. Sådant vill jag sportta med så mycket oftare!!

Det sorliga är ju att Ulle snart far tillbaka till sitt nya liv, och det kommer att kännas hemskt än en gång. Men sitter för tillfället här och tittar på flyg till London, vad skulle inte vara underbarare än att kombinera ett förlängt v-slut till London(that Ive missed) och därifrån och hälsa på kära Holmsten-Reynolds familjen(that Ive missed even more).

Har idag även gjort något hemskt, läst sorliga bloggar, om sjuka barn, barn som inte fått bli vuxna, barn med smärtor. Jag får så illa att vara, som om det vore mina egna barn jag läser om, kan nästa kann det som de föräldrana går/gått igenom, HUR skall jag kuna börja jobba med sjuka barn någonsin igen? Söndagen börjar skrämma mig allt mer.

Nåja, lite roliga minnen with my bebes...