..idag lider jag av ångest och skamm. Gjorde det typiska misstaget, lämna Nomppa sovandes i vår säng, i mitten av sänge, med dynor omkring, medan jag skulle gå på wc, var borta kanske 1min. Och då jag var påväg tillbaka hörde jag ett "klonk" och en arg Nomppa, sprang tillbaka till sovrummet och där låg hon på golvet. What?? När hann hon göra allt det där? Tur är vår säng inte så hög, men en liten röd fläck blev det av fallet i pannan ändå. Sjuksköterlig som jag är har jag nu följt med alla tecken på hjärnskakning, och kännt på hennes panna att inte någo vätska tränger sig igenom. Allt under kontroll, hon är sig själv, glad, lekfull, inte hungrig. Men det var en väldigt tråkig men viktig väckning, lämna aldri bebe ensam. Vi har på barnklniiken som regel att om fallet är högre än vad beben är lång så krävs ett extra noggrant öga under de kommande 6h. Tur var Nomppa ett huvud längre än vår säng. Men nu fick det mig att bli extra försiktig, aldri lämna henne en sekund på tex skötbordet ensam. Usch, men att God Morgon på er med//Bad Mom
|
FÖRLÅÅÅT!! |