Igår var en underbar dag, min önskan blev sann, att mina nära och kära skulle knacka på dörren. Först kom kära Nenne, som gjorde underverk med lilla Noomi genom att få henne och sova utan någo struggle, härligt.
Dagen fortsatte men att underbara Ulle ringde på dörren, har inte sett henne sedan september, men som alltid kändes det nästan som om vi inte alls varit länge ifrån varandra. Ansku kom senare och vi myste i vardagsrummet med glögg, vin och julmusik. Sådant vill jag sportta med så mycket oftare!!
Det sorliga är ju att Ulle snart far tillbaka till sitt nya liv, och det kommer att kännas hemskt än en gång. Men sitter för tillfället här och tittar på flyg till London, vad skulle inte vara underbarare än att kombinera ett förlängt v-slut till London(that Ive missed) och därifrån och hälsa på kära Holmsten-Reynolds familjen(that Ive missed even more).
Har idag även gjort något hemskt, läst sorliga bloggar, om sjuka barn, barn som inte fått bli vuxna, barn med smärtor. Jag får så illa att vara, som om det vore mina egna barn jag läser om, kan nästa kann det som de föräldrana går/gått igenom, HUR skall jag kuna börja jobba med sjuka barn någonsin igen? Söndagen börjar skrämma mig allt mer.
Nåja, lite roliga minnen with my bebes...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar