Själv studera jag "bara" på en yrkeshögskola, tog min sjukskötarexamen där. Hann inte bli färdig förrän folk börja fråga när jag skall fortsätta studera. "Inte har du välan tänkt jobba med det där resten av ditt liv?, "Nu vill du väl bli magister inom någonting ännu?". Suck. Jag kan säga er att jag är nöjd med vad jag är och vad jag gör, har för tillfället inget behov för någonting annat, jag är inte en sämre människa för det, jag kan ändå delta i olika diskussioner, tänka, leva, ta hand om mitt barn och mitt hem, utreda ärenden. Bara för att jag inte har en magistersutbildning är jag inte en idiot. Bara för att man studerat på uni behöver det inte betyda att man är lycklig, blev nästan lite arg då jag läste om idioten som tog livet av sin familj och sedan sig själv. Överallt var det med stora bokstäver "JOHTAJA tappoi...", "KORKEAkoulutettu mies....som om dom skulle vara någo bättre bara för att dom är höga i rank? Som om någon frågar "vad är din utbildning?", och är den hög så kan det inte gå snett i ditt liv? Som om det vore en garanti?
Folk har kommit fram till mig och berättat om deras drömmar, men eftersom dom är högt utbildade kan dom bara göra det som förväntas av dem. Är det ett liv?
Jag hoppas iaf att folk tar en funderare, och funderar lite vad dom släpper ur sina käftar ibland...Tack!
Ps. Nu menar jag inte heller att jag har någonting emot de som studerar på uni, no no, så länge man är nöjd med det man gör, och det man SJÄLV vill göra så är allt fine. Det är bara vissa folks tankesätt som stör mig.
Ps. Nu menar jag inte heller att jag har någonting emot de som studerar på uni, no no, så länge man är nöjd med det man gör, och det man SJÄLV vill göra så är allt fine. Det är bara vissa folks tankesätt som stör mig.
I agree! Plus att universitet e så overrated! Det sämsta valet i hela mitt liv var att studera på uni! Här har ja nu ruttnat i 4 år o är inte ens kandidat... Kurserna går jättesällan, och oftast går dom alla på varandra. Dessutom tycks ingen riktigt bry sig i vad man lär sig, för största delen av lärarna vet inte ens vem som går på deras föreläsningar... Urk!
SvaraRaderatråkigt att höra, det att man inser att man gjort fel val, där kommer man ju sen till det att skall man fortsätta eller kasta bort de "onödiga" åren, oberoende skola lixom. men hoppas det ordnar sig för din skull. Min "skräck" skulle vara att då t.ex. studera någonting jag inte alls är intresserad av bara för att vissa kräver det av mig, eller förväntar det av mig, undrar inte alls att depressions procenten stigit i detta land bland ungdomar..
SvaraRaderaja minns när ja sluta skolan före ja va färdig hur alla skällde ut mig att "du sku ha kunna läsa dig färdig så skulle du ha ett papper på NÅNTING" men va när ja insåg att de e definitivt int de ja vill göra resten av mitt liv. int äns ett år! så va ska ja sitta där å HATA de ja läser om, bara för att få de jäkla pappret?
SvaraRadera