Våren som kom...

...idag har vi fått njuta av våren. Börja dagen med att besöka mega bebekirppis, gjorde små fynd, några plagg och en marakass, försöker väcka musiken i Noomi(next lady gaga? ingen press)

Efteråt har vi njutit på var lilla bakgård. Solen skiner direkt på den, det var minst +30 i solen där, Noomi var helt såld, ojoj va vi skall bli soldyrkare tillsammans hon och jag.

Imorgon blir en skön dag, Noomi far till famo och skötas på morgonen, jag är ensam i vårt hem, ENSAM!! så efter att fått vara lite för mig själv far jag sedan på massage till stan, en timmes härlig massage. Obeskrivbart.

Får se vad mer härligt nästa vecka har att ge.

Sunday fiilis..

Jag lever gott folk, det gjorde jag inte igår, men uppsteg från de döda. Härligt.

Fredagen var fest, fest och mera fest. Allting var roligt, spännande, fiiilis...tills det blev shotts, folk får inte bjuda på sådant!!! Jag själv klarar av att dricka måttligt, men då folk börjar bjuda på stuff..liksom överlopps, då slutar det dåligt, tyvärr blev det så och det får jag skylla mig själv för. Nu har jag iaf bestämt mig för att inte ens snusa på alkohol på en lång lång tid. Fast det var roligt saknar jag inte det ett dugg, alltså att vara ute. Det är inte värt det hur man mår nästa dag. Lite fiilisbilder-->

Partaj

Nu ska mamma och festa...

More is more..

Precis vad som behövs idag..

Kakan...

...jaa..den blev ju inte riktigt som jag föreställt i mitt huvud, men det får duga...

Smeten..

Resultatet efter glasering..

..försökte rädda den med lite jordgubbar..

..man får välan bara hoppas då att den ens smakar gott...

Step by step..

Ajoo..har jag berättat att Noomi ny kryper för det mesta? Och försöker dra upp sig och stå..spännande tider..

10h..

..har min lilla gumma sovit inatt, det är nytt rekord, jag är mer utvilad än någonsin, kanske hon tänkte på mig, att jag skall orka inatt, snällt.
Var nog lite orolig då min man meddela att han skall på jobb, och i sängen låg jag då ensam, bad honom direkt att gå och kolla hennes puls, hon levde, lever..

Lever och är glad..

Igår då jag var på babyrytmiken var jag igen yngst. Har suttit och fundera på att var håller alla i min ålder med barn hus? Rör dom sig ingenstans med sina barn? Eller sitter dom bara i olika köpcentrum och shoppar? Måste erkänna att det ofta känns lite ensamt, även då jag iaf försöker vara aktiv, röra mig på olika platser, träffa människor, så känns det alltid som om jag är den där unga, den som folk ser på och undrar om Noomi var ett misstag, den som ingen vågar riktigt komma fram och prata med i gruppen. Själv accepterar jag ingen sorts av åldersrasism. Kan umgås hur bra med en 20åring som en 40åring. Men känner mig för tillfället väldigt borttappad. De som är yngre än mig tycker jag är gammal som är gift och har barn,och de som är äldre ser mig som en barnrumppa. Nå, kanske jag ännu hittar min plats här på jorden.